För er som är intresserade så är det en Ibanez RG870 ur Premium-serien. Efter att ha ägnat sommaren åt att intensivt scouta möjliga nyförvärv åkte jag med stora förhoppningar till den fantastiska affären Rock Shop här i Karlsruhe. Där hittade jag precis vad jag letade efter, och blev inte besviken på varken känsla eller ljud. Livet känns just nu en aning bättre.Sen var det ju allmänna funderingar också. Jag har ju skrivit en del om de saker som vi har gjort här i veckan, men kanske inte utvecklat så noga hur jag faktiskt trivs i stan osv. Efter att ha bott här i drygt en vecka måste jag säga att bitarna börjar falla på plats. I början var jag lite skeptisk till om jag faktiskt hade valt ett bra boende (köpte ju grisen i säcken), men det känns bättre och bättre. Jag bor alldeles vid ett litet torg, eller vad man ska kalla det, där det finns restauranger, mataffärer, och annat krafs man kan tänkas behöva. Närheten till detta samt närheten till mycket annat bra gör att det känns som ett helt okej ställe att bo på. Sen är ju rummet i sig väldigt stort och fint, om än en aning varmt ibland. Kanske inte så konstigt iof när väderprognosen ser ut såhär:
Det har förekommit ett litet "krig" på Facebook där vi utbytesstudenter från Linköping postar bilder på sina väderprognoser för att skryta om hur trevligt väder vi har jämfört med, till exempel, ett aningen (förmodat) grådassigt Sverige. Jag skulle vilja påstå att ovanstående väderprognos slår sig in i toppen på den listan.Nog om detta. Vår tyskakurs började igår, och det började på sämsta tänkbara sätt. Kl 12 på dagen skulle listorna med de olika lektionsgrupperna sättas upp i byggnaden där vi varit mest hittills. Kl 14 (ingen akademisk kvart, det är ju ändå tyskland) skulle sedan lektionerna börja. I tron att alla lektioner också skulle vara i den byggnaden, eller åtminstone någon annanstans på campus, kom jag dit ca 13.45 för att kolla vilken grupp jag var i. Inser då att min grupp inte alls skulle vara på camus, utan på ett helt annat ställe i stan. Känslan var en blandning av sjuk stress och lite ilska över att de inte förvarnat om att kurserna faktiskt kunde vara på ett helt annat ställe. Fick iaf låna Erics cykel och pinnade på utav glatta livet för att komma fram 5 minuter för sent och dyngsvettig. Som tur var var jag inte den enda, så det var inga större problem, men det hade ju varit bekvämare att slippa stressa. Lektionen i sig var sedan ganska lam. Vi har lektioner mellan 14-17.15 uppdelat på två pass, och av någon anledning byter vi lärare mellan varje pass, och ibland även mellan olika dagar. Känns inte som det mest effektiva, och igår blev det dessutom så att vi gjorde samma sak på båda passen, vilket var att presentera varandra. Till råga på allt pratar lärarna tyska snabbt, som gör att det är lite svårt att hänga med i svängarna ibland. Är det konstigt att tycka att man borde kunna prata engelska ibland också, för att förklara vad man menar? Vi vill ju lära oss tyska, alltså kan vi det inte så bra just nu, och då är det ju en aning dödfött snacka tyska med oss och anta att vi ska förstå allt. Nu ska jag iof inte döma ut hela kursen efter bara en dag, det finns mycket tid för förbättring. Kanske idag, vem vet?
Jo förresten, jag har också hittat ett innebandylag att spela med här. Tränade igår och önskade att jag tränat mer i sommar, men jag får luta mig tillbaka på det faktum att jag har spelat i drygt 10 år mer än de flesta andra. Första matcherna har vi på lördag i form av någon sorts miniturnering. Det kändes verkligen skönt och hemvant att komma hem från skolan igår, äta middag, och sedan bege sig iväg på innebandyträning. Ungefär som hemma.
Vi hörs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar