Jullov!

Nu sitter jag hemma i Sundsvall igen och tittar ut på ett snöigt landskap. Jag kom hem igår efter en relativt smärtfri resa. Planet mellan Frankfurt och Stockholm var dock ganska försenat då Tyskarna fick sig en rejäl dos snö igår, men då jag hade ganska mycket tid på mig på Arlanda var det inga problem.

Om man ska försöka sig på att sammanfatta de 3 månader jag har haft i Karlsruhe, så blir nog det största intrycket att jag har pratat mycket mer tyska än vad jag trodde. Det är naturligtvis väldigt bra. Jag har visserligen fortfarande en lång väg att gå innan jag kan sitta på en föreläsning och förstå allt vad de säger, men det är i alla fall ett par steg i rätt riktning. Något annat som har varit en väldigt positiv överraskning är innebandylaget. Inte bara att det är roligt att spela och att jag får regelbunden motion, men det är också ett riktigt skönt gäng, där det också blir bra träning för tyskan som jag har skrivit tidigare. Då jag inte har lärt känna så många tyskar genom skolarbete är det därför roligt att ha kommit in i ett "tyskt" sammanhang, och inte bara vara fast i "erasmus-bubblan" (även om det är roligt också förstås).

Skolan då, hur har den gått? Jo, det har rullat på antar jag. Det är svårt att förstå hela innehållet i en föreläsning, då de verkligen köttar på i 90 minuter utan paus, vilket min hjärna skulle behöva för att ta in allt. Det är dock bra att i princip allt föreläsningsmaterial läggs upp på internet, så att man kan läsa det i efterhand. Något som dock tar ganska lång tid om det är löpande text, då jag inte nått den nivån i min läsförståelse att jag kan skumläsa en text och snabbt plocka ut det viktiga, som jag kan göra på svenska eller engelska t ex. Nu måste jag verkligen läsa varje ord, vilket tar tid och ibland blir fel på grund av de besvärliga tyska delbara verben.

Ett exempel: Meningen "Ich setze etwas voraus" betyder ordagrant "Jag sätter något förut". Etwas=något kan då bytas ut mot t ex tre rader text som beskriver just något. När man då läser texten och översätter den fattar man verkligen ingenting, av den anledningen att det delbara verbet "voraussetzen", som betyder förutsätta, är just uppdelad med delarna på ett så långt avstånd från varandra att man inte upptäcker att delen "setze" och delen "voraus" egentligen är samma ord, och att meningen betyder "jag förutsätter något". Då tar det väldigt lång tid att läsa en text och förstå den. Kanske lite luddigt förklarat men fattar ni så fattar ni.

Då vi inte har haft några riktiga uppgifter att göra än är det lite svårt att bedöma hur bra jag har lärt mig innehållet. Det lär visa sig efter juluppehållet när tentaplugget drar igång, men just nu är det inget jag tänker på. Reste av detta år ska jag bara ta det lugnt och inte tänka på skolan. Det har varit ganska kämpigt med motivationen till att plugga nu de senaste veckorna, och jag vet att jag ofta har det problemet i december, men att januari alltid går bättre då jag kan lägga julen med allt vad det innebär bakom mig. Jag är därför väldigt optimistisk inför vad som komma skall, och ser fram emot en vit jul med god mat, gott sällskap, längdskidåkning och allmän trevlighet på tillvaron!

De små glädjeämnena i livet

Åter en vecka har snart passerat och jag kan iskallt konstatera att saker rullar på som vanligt. Nästan.

En följetång i vårt lilla hushåll denna höst har varit vår spis som inte har fungerat optimalt. Detta började redan i oktober någon gång, och jag och Gerrit (en av mina lägenhetsgrannar) drog slutsatsen att den spis vi hade började sjunga på sista versen. Dock var den tredje länken i kedjan, Anic, på semester så vi väntade med att köpa något nytt till dess att hon kom hem. Sagt och gjort. När hon var tillbaka köpte vi en ny spis, och efter 10 sekunder kunde vi konstatera att den hade samma problem. Man var tvungen att köra flera plattor tillsammans för att något överhuvudtaget skulle fungera, så om man ville laga något i ugnen var man tvungen att koka vatten på en av plattorna samtidigt. Värmeutvecklingen i ugn och plattor lämnade också mer att önska. Att koka ägg på morgonen var något som tog för lång tid för att man skulle hinna med det t ex. Under månaden som gått har vi försökt få en elektriker att komma hit och undersöka problemet, något som varit lättare sagt än gjort. Idag har dock elektrikern varit här och nu fungerar vår spis som den ska! Plattorna och ugnen fungerar oberoende av varandra och de blir så varma som man önskar. Jippii! Tänk att de små sakerna i livet kan orsaka så mycket glädje.

I övrigt så är det ju uppladdning för julen som gäller just nu, och tyskarna tar detta med julmarknader på stort allvar. Hela stora torget i centrum plus andra ytor har förvandlats till en julmarknad med glühwein (typ glögg) i mängder, skridskobana, juldekorationer i träd och byggnader, alla möjliga små hantverk till salu, och sjukt mycket folk hela tiden. Mysigt såklart men jag har ändå lite svårt att tagga till ordentligt för jul. Skyller det på avsaknad av snö och minusgrader. Dock så har jag tillräckligt mycket julsjuka för att det ska inverka negativt på motivationen att plugga. Generellt är det bland erasmus-studenterna just nu mycket snack om hur skönt det ska bli att åka hem och fira jul. För det ska det. Förhoppningsvis tar det bort lite av "hemmamagin" också, dvs att när jag kommer tillbaka känner att "det var ju inte så speciellt att vara hemma" och därmed kan fokusera mer på plugget och livet här. Jag vet att jag hade samma känsla innan jullovet i ettan, då Linköping kändes främmande och "inte hemma". När jag kom tillbaka efter nyår då hade jag ett helt annat lugn och en helt annan motivation att plugga. Jag tror att samma sak kommer att gälla den här gången också.

Åter till plugget.